Det är en mänsklig brist att begå misstag, men vid vissa tillfällen kan dessa misstag vara ekonomiskt kostsamma, exempelvis om du av misstag tankar bensin i en dieselbil. I värsta fall kan detta innebära en kostnad på över 100 000 svenska kronor. I denna omfattande guide kommer vi att klargöra metoder för att undvika felaktig tankning och därmed dyra reparationskostnader. Det primära kravet är att ha en passande bilförsäkring, vilket vi gärna hjälper dig att säkerställa.
Innehåll artikel
Viktiga steg för att undvika skador vid feltankning
- Starta inte: Det är möjligt att förhindra de mest kostsamma skadorna genom att undvika att köra bilen.
- Chansa aldrig: Även små mängder felaktigt bränsle kan leda till omfattande motorskador.
- Var förberedd: Utomlands kan namngivningen på bränslen vara förvirrande. Studera vår lista innan du reser.
- Ha koll på försäkringarna: En feltankning ersätts inte alltid.
Stress och tidspress är ofta en del av vardagen. Om du befinner dig i en situation där klockan är sen, daghemmet står på gränsen till att stänga, och du måste tanka bilen, är risken stor att du kan fylla i fel bränsle. Denna typ av misstag kan drabba vem som helst. Om du skulle fråga runt bland dina bekanta och arbetskamrater, skulle du förmodligen hitta flera individer som har begått samma misstag.
Det finns ingen anledning att känna skam över ett sådant misstag. Men med det sagt, om detta händelseförlopp skulle uppstå, är det av yttersta vikt att agera på rätt sätt. Regel nummer ett: starta ABSOLUT INTE motorn! Detta kan leda till omfattande skador och i värsta fall behovet av en motorbyte. Om du har startat motorn bör du inte köra en meter mer än nödvändigt, och stanna direkt när misstaget blir uppenbart.
Steg nummer två är att ringa efter hjälp och kontakta ditt försäkringsbolag. Här gäller det att agera snabbt och se till att du får assistans när du har tankat fel. Beroende på din försäkring kan det vara så att de täcker kostnaderna, men det kan också vara så att de inte gör det. Det är viktigt att du känner till villkoren i din försäkring för att undvika eventuella obehagliga överraskningar. Så det bästa du kan göra är att vara förberedd och vara medveten om att du kanske inte får någon ersättning alls.
Många undantag att hålla reda på
Om bensin tankas i en dieselbil och fordonets motor startas, kan det resultera i betydande skador. Dessa skador uppstår eftersom dieselbränsle fungerar som ett smörjmedel för komponenter som högtryckspumpen i bränslesystemet. När bensin används, sköljs smörjmedlet bort, vilket potentiellt kan leda till mekaniska fel i pumpen och andra delar av bilen.
Men denna handling kan orsaka ytterligare skador. I det mest extrema scenariot kan det krävas en fullständig utbyte av motorn, vilket kan medföra höga verkstadskostnader, ofta i sexsiffriga belopp.
Ett vanligt antagande är att försäkringen täcker sådana misstag. Men med en vanlig självrisk på omkring 1.500 kronor, begränsar många försäkringsbolag ersättningen till ett maxbelopp på 50.000-100.000 kronor. Om kostnaderna överstiger denna gräns, blir bilägaren personligen ansvarig, vilket kan resultera i betydande finansiella påfrestningar.
Det bör noteras att försäkringsersättning för feltankning inte är en given standard. Vissa försäkringsbolag har valt att inkludera feltankning under allriskförsäkring (även känd som ”drulleförsäkring”), men det är inte alltid inkluderat och kan vara ett tillägg. Vidare erbjuder vissa försäkringsbolag inte alls möjlighet att inkludera drulleförsäkring, vilket innebär att bilägaren är ansvarig för hela reparationskostnaden.
Det finns dock försäkringsbolag som inkluderar feltankning som en del av maskinskadeförsäkringen. Denna typ av försäkring har vanligtvis villkor kopplade till fordonets ålder och körsträcka, ofta 8-10 år och 10.000-15.000 mil. Om fel bränsle tankas i en äldre bil med hög miltal, kan försäkringsbolagen vägra ersättning.
Fel vid pumpen
Feltankning är ett anmärkningsvärt frekvent problem, med cirka 20.000 fall rapporterade årligen i Sverige. Det finns många faktorer som bidrar till detta fenomen, men en kritisk faktor är storleksskillnaden mellan bränslepumpmunstycken för bensin och diesel. Bensinpumpmunstycken har en diameter på 21 millimeter, vilket är mindre än dieselpumpmunstyckets 25 millimeter. Denna dimensionsskillnad innebär att det är möjligt att placera ett bensinmunstycke i en dieseltank, men inte vice versa.
Denna design beslut har historiska rötter. För 50-70 år sedan var det ovanligt med personbilar utrustade med dieselmotorer. Endast några tillverkare, som Mercedes, Citroën och Peugeot, producerade sådana modeller. Problemet då var motsatt, nämligen risken för att bilägare felaktigt skulle tanka dieselbränsle i en bensinbil. Detta ledde till att dieselpumpmunstyckets diameter gjordes större. Det var också lämpligt för kommersiella fordon med stora dieseltankar.
I Sverige, där dieselmodeller länge var ovanliga, upplevdes en ”diesel-boom” i början av 2010-talet. Eftersom de flesta bilägare var vana vid att tanka bensin, blev feltankning snabbt ett omfattande och kostsamt problem.
De senaste åren har antalet feltankningar minskat i takt med att försäljningen av dieselbilar har sjunkit. För bilägare som är osäkra på hur deras försäkring täcker feltankning, rekommenderas det att kontakta deras försäkringsbolag för att klargöra de specifika villkor som gäller för deras bilförsäkring.
Olika typer av feltankning
I denna del av artikeln undersöker vi olika typer av feltankning som kan uppstå på grund av variationen i tillgängliga bränslen. Att tanka bensin i en dieselbil är den vanligaste och mest skadliga typen av feltankning.
En ovanlig typ av feltankning är att tanka diesel i en bensinbil, vilket sällan inträffar, främst på grund av dieselpumpmunstyckets större storlek. De flesta förare skulle omedelbart inse att något är fel om de inte skulle vara extremt distraherade och tankspridda. Om en person trots allt skulle tanka diesel i en bensinbil, skulle bilen snabbt stanna. Inga farliga skador skulle sannolikt uppstå, men tanken och bränslesystemet skulle behöva rengöras. Detta kan vara ett omfattande arbete beroende på bilmodellen, med kostnader som startar från minst 5.000 kronor och potentiellt mycket mer.
En tredje typ av feltankning involverar att fylla en bensinbil med E85-bränsle (etanol). Munstyckena för dessa två bränsletyper ser liknande ut, och om en liten mängd E85 tillsätts av misstag, skulle det troligen inte ha någon skadlig effekt. Det skulle bara vara nödvändigt att byta och fylla upp tanken med bensin.
Om tanken dock fylls helt med E85, kommer bilen troligtvis inte att kunna köra långt. Bränsle-luftblandningen skulle bli felaktig, vilket leder till att motorn stannar. Eftersom E85 kräver cirka dubbelt så mycket bränsle som bensin för att motorn ska fungera optimalt, skulle en rengöring av tanken och bränslesystemet vara nödvändig i det här fallet. Men processen är enklare än med diesel i en bensinbil och det skulle sannolikt inte uppstå några skador som kräver reparation.
Vi hjälper dig på vägen
När vi sammanfattar denna artikel är det viktigt att påpeka att att göra misstag är en del av den mänskliga erfarenheten. Feltankning kan ske för alla, särskilt under stressiga förhållanden.
Risken för misstag ökar ytterligare när man befinner sig i utlandet. Om du hyr en bil, råder vi dig att be tjänstepersonalen notera namnet på det lämpliga bränslet för bilen i det specifika landet. För att underlätta för dig har vi sammanställt en lista med namn på olika bränslen i en faktaruta, som finns längre ned på sidan.
Men om du är medveten om dina egna tendenser till distraktion kan det vara värt att granska din nuvarande bilförsäkring. Som vi nu vet kan försäkringsvillkor variera kraftigt, och det är inte garanterat att kostnader för feltankning täcks av din försäkring. Därför är det kritiskt att undersöka de specifika villkor som gäller för din personliga försäkring.
Bensin och Diesel utomlands
Om du reser med bil utanför Sverige kommer du oundvikligen att behöva tanka efter några timmars körning. Detta kan utgöra en stressfaktor, särskilt om man är oerfaren och osäker på de lokala rutinerna.
Bränslenamnen i Europa varierar naturligtvis beroende på språk. En utmaning kan vara att diesel ibland har benämningar som påminner om det gamla namnet för bensin, gasoline. Ett bra tips är att bensin nästan alltid anges med sitt oktantal, oftast 95 eller 98 oktan. Oktantal används inte för dieselbränsle.
Bensin har ofta namn som hänvisar till att den är blyfri, exempelvis ”sans plomb” på franska. För att undvika förvirring finns här en namnlista för de mest talade språken och länderna:
| Land | Bensin | Diesel |
|---|---|---|
| Tyskland | Benzin/Super | Diesel |
| Frankrike | Sans plomb/Essence | Gazole/Gasoil |
| Italien | Benzina | Gasolio |
| Spanien | Sin plomo 95/98 | Gasóleo |
| Storbritannien | Petrol/Unleaded | Diesel |
| Holland | Ongelood 95/98 | Diesel |
| Belgien | Super Euro/Plus | Diesel |
| Portugal | Sem Chumbo 95/98 | Gasóleo |
| Polen | PB 95/98 | ON, Olej napędowy |
| Tjeckien | Natural 95/98 | Nafta |
| Slovakien | Natural 95/98 | Nafta |
| Turkiet | K-benzin | Motorin |
| Danmark | Blyfri | Diesel |
| Norge | Blyfri | Diesel |
| Finland | Lyijytön bensiini | Diesel |
EU-märkning: E5 / E10 (E85) för bensin, B7 / B10 / XTL för diesel.
Sedan hösten 2018 ska bränslepumpar ha en obligatorisk symbolmärkning inom EU och ytterligare några europeiska länder. Här är de viktigaste:
- E5 och E10: Bensin med en inblandning av etanol på antingen 5 eller 10 procent. Bensinsymbolerna har en rund ytterkant.
- B7 och B10: Dieselbränsle med en viss inblandning av syntetisk diesel (FAME/RME). Dieselsymbolerna har en kvadratisk ytterkant.
- E85: Etanolbränsle med cirka 15 procent bensin. Finns främst i Sverige, Tyskland och Frankrike.
- XTL: Syntetiskt dieselbränsle. I Sverige märks HVO100 som XTL.
- H2: Vätgas. Fortfarande sällsynt i Sverige men blir allt vanligare nere på kontinenten.
- CNG: Fordonsgas (metangas), oftast en kombination av biogas eller naturgas.
- LPG: Gasolbränsle. Gasbilar i Sverige kan inte köras på LPG-bränsle, utan ska använda CNG.